De Nintendo Wii byggde sitt namn på rörelsekontroller, men dess bästa spel bjöd på mycket mer än snabbt kul. Att gå tillbaka till dessa klassiker idag visar hur väl de satt ihop. Många av dem känns fortfarande smidiga, fokuserade och lätta att komma in i, även efter så många år. Dessa spel är inte beroende av långa tutorials eller komplicerade system. De litar på att spelaren lär sig genom att spela, och det tillvägagångssättet fungerar än idag.
De viktigaste Nintendo-spelen någonsin
Nintendo har varit en av de mest inflytelserika krafterna i videospelsindustrin i årtionden, och dessa spel visar hur stor deras inverkan kan bli.
Det visuella i dessa Wii-spel håller än idag, inte på grund av makt, utan på grund av art direction. Färger, former och atmosfär väger fortfarande i dag, vilket gör dessa spel lätta att återvända till utan att känna sig föråldrade.
GameRant Quiz
Start
Lätt (15s)Medium (10s)Hård (5s)
Metroid Prime-trilogin
Faran med att vara ensam i rymden finns fortfarande kvar
-
Kombinerar alla tre Metroid Prime-spelen med rörelsekontroller skräddarsydda för Wii.
-
Förstapersonsskjutare med mycket utforskning, pussel och plattformsspel.
Återbesök Metroid Prime-trilogin idag känns det fortfarande förvånansvärt modernt, till stor del för att dess design aldrig var beroende av trender som åldras dåligt. Spelet handlar till stor del om att röra sig genom detaljerade främmande världar, skanna föremål och långsamt låsa upp nya områden. Det tillvägagångssättet ger det ett jämnt tempo som fortfarande känns uppfriskande.
En sak som sticker ut redan nu är hur naturliga Wii-kontrollerna känns. Trilogin tillämpar rörelsesyfte på de tidigare spelen, vilket gör att spelarna kan peka och skjuta med mer frihet. Den extra kontrollen gör striden mer engagerande utan att ändra den ursprungliga designen för mycket. Varje spel i trilogin erbjuder också något lite annorlunda. Den första försöker balansera utforskningen, den andra ökar svårighetsgraden och den tredje introducerar ett snabbare tempo och mer direkt berättande. Den variationen gör att hela paketet inte känns repetitivt.
Super Mario Galaxy 2
Fortfarande en av de mest väldesignade plattformsspelarna
-
Ett plattformsspel där Mario hoppar över små planeter med hjälp av gravitationsbaserad mekanik.
-
Kreativ nivådesign, exakta rörelser och ständiga nya spelidéer.
Super Mario Galaxy 2 är en av de bästa Wii Mario spel och känns fortfarande bra idag eftersom det vägrar att upprepa sig. Nästan varje nivå introducerar en ny idé, använder den på ett smart sätt och går sedan vidare innan den blir gammal. Det designvalet håller upplevelsen spännande från början till slut. Tyngdkraftssystemet är en av de största anledningarna till att det fortfarande känns unikt. Mario springer runt små planeter, vänder sig upp och ner och hoppar mellan flytande världar.
8 bästa Wii U-titlar, rankad
Nintendos Wii U lanserades med en ganska hälsosam serie spel som spänner över många genrer, från plattformsspel till överlevnadsskräck.
Reglagen är fortfarande täta, så även med ovanliga rörelser känns allt förutsägbart och rättvist. Denna balans mellan kreativitet och kontroll är en av spelets starkaste egenskaper. Det visuella i detta Wii-exklusiva spel håller än idag på grund av stark art direction. De ljusa färgerna, fantasifulla planeterna och smidiga animationer gör att spelet ser livligt ut även utan modern grafikkraft.
Xenoblade Chronicles
En enorm RPG-värld som fortfarande känns långt före vad Wii borde hantera
-
Dess enorma öppna ytor och sömlösa utforskning känns fortfarande bra med dagens standarder.
-
Dess realtidsstrider och berättelsetempo håller fortfarande utan att behöva uppdateringar eller korrigeringar.
Uppspelning Xenoblade Chronicles idag gör det klart att spelet inte åldrades som de flesta Wii RPG-titlar gjorde. Det känns fortfarande smidigt, ambitiöst och överraskande modernt i hur det hanterar skala, rörelser och spelarfrihet. Spelare utforskar enorma områden byggda på kroppar av två enorma titaner. Än idag imponerar miljöns omfattning fortfarande. Att se avlägsna landmärken och sedan nå dem senare skapar en stark känsla av progression.
Stridssystemet blandar automatiska attacker med spelarkontrollerade förmågor som kallas Arts. Detta skapar ett system där timing och positionering betyder mer än snabb knapptryckning. Återvänder till Xenoblade Chronicles idag visar hur väl dess idéer genomfördes. Dess värld, system och berättelse hänger fortfarande ihop på ett sätt som känns komplett och tillfredsställande.
The Legend of Zelda: Twilight Princess
En mörkare, mer grundad Zelda-resa som fortfarande känns rik och komplett
-
Dungeon-design och pusselstruktur känns fortfarande tillfredsställande och i bra tempo.
-
Dubbla spelstilar håller upplevelsen varierad utan att tappa fokus.
The Legend of Zelda: Twilight Princess känns fortfarande stark idag på grund av sin mörkare ton och strukturerade design. Spelet lutar åt en mer seriös atmosfär jämfört med andra Zelda titlar som The Legend of Zelda: Skyward Sword. Spelet handlar i grunden om att växla mellan Links mänskliga form och vargform. Som en varg spårar spelare dofter och interagerar med världen på olika sätt. Som människa skiftar fokus till strid och pussellösning. Denna blandning gör att upplevelsen inte känns repetitiv.
Dungeons är fortfarande en av spelets bästa funktioner. Varje fängelsehåla introducerar ett nytt föremål och bygger pussel runt det. Spelare lär sig hur man använder varje verktyg steg för steg, vilket gör att lösa pussel tillfredsställande istället för frustrerande. Visuellt fungerar spelet fortfarande på grund av dess fokus på atmosfär. Ljus, miljöer och karaktärsdesign skapar en konsekvent stämning som fortfarande ser ganska bra ut idag.
Resident Evil 4: Wii Edition (2007)
Wii Edition känns fortfarande skarp och responsiv
-
Wii-pekarens siktning känns fortfarande snabb, exakt och enkel att använda.
-
Stark pacing och fiendedesign håller spänningen hög även idag.
Resident Evil 4: Wii Edition känns fortfarande smidigt och spännande även efter alla dessa år. Spelet blandar action med överlevnadselement, vilket tvingar spelarna att tänka noga på ammunition, positionering och fiendens beteende. En av de största förbättringarna i Wii-versionen är kontrollsystemet. Rörelsesiktning låter spelare peka direkt på fiender, vilket gör skjutningen snabbare och mer exakt. Denna förändring förbättrar det övergripande flödet av strid utan att ta bort utmaningen.
Wii-versionen ser väldigt nära den ursprungliga GameCube-versionen och är ganska skarpare än PlayStation 2-versionen, som hade lägre bildkvalitet. Det ger också spelarna fler kontrollalternativ. Vid sidan av rörelsesiktning kan Classic Controller användas, vilket återför den traditionella kontrollstilen och det ursprungliga lasersiktet för siktning. Utöver det känns spelet lite lättare överlag, och Leons rörelser är något snabbare, vilket gör att handlingen flyter smidigare.
Silent Hill: Shattered Memories
En psykologisk skräckupplevelse som fortfarande känns personlig och oförutsägbar
-
En psykologisk skräck som tar bort strid och fokuserar på utforskning och spelarval.
-
Ändrar berättelseelement baserat på spelarbeteende, vilket gör att varje genomspelning känns personlig.
Går tillbaka till Silent Hill: Shattered Memories idag gör det tydligt hur annorlunda det fortfarande känns. Istället för att förlita sig på strid tar spelet bort vapen helt. Spelaren utforskar, löser små pussel och springer när fara dyker upp. Det designvalet känns fortfarande djärvt. Spelet fokuserar på atmosfär och psykologisk spänning snarare än att slåss mot fiender.
Vad jag gillar särskilt Silent Hill: Shattered Memories är hur det spårar spelarbeteende. Val, rörelsemönster och även små handlingar påverkar hur berättelsen utvecklas. Karaktärer, miljöer och dialoger kan förändras beroende på hur spelaren beter sig. Jaktsekvenserna känns fortfarande spända. När fiender dyker upp finns det inget att slå tillbaka. Spelare måste fly genom att använda miljön, vilket skapar en annan typ av rädsla. Silent Hill: Shattered Memories är en av de bästa skräcken på Wii.
MadWorld
Brutalt actionspel i serietidning som fortfarande ser ut och spelar till skillnad från allt annat
-
Den svart-vita komiska stilen ser fortfarande slående och tidlös ut.
-
Poängbaserad strid uppmuntrar kreativa och varierande attacker.
Uppspelning MadWorld 2026 påminde mig om hur iögonfallande den monokromatiska visuella stilen var. Spelet använder en svart-vit serietidningslook, med klarrött blod som den enda starka färgen. Den designen ser fortfarande slående ut eftersom den undviker att försöka se realistisk ut. Spelare använder motorsågar, miljörisker och improviserade vapen för att besegra fiender. Spelet belönar variation och uppmuntrar spelare att besegra fiender på olika sätt för att få högre poäng.
7 underskattade Wii U-spel
Dessa Wii U-titlar fick aldrig en rättvis chans att glänsa, trots potentialen de hade. Här är vilka titlar som förtjänar lite mer kärlek.
Den överdrivna tonen är en annan anledning till att jag älskar spelet. Kommentarer under slagsmål tillför humor och energi, vilket gör att handlingen känns som en våldsam spelshow. Denna ton håller upplevelsen underhållande för ett så våldsamt spel. Än idag, MadWorld känns fortfarande djärvt. Konststilen i detta Wii-spel har inte åldrats; dess strid är fortfarande rolig och dess ton förblir unik. Det känns inte som något annat på Wii, och den originaliteten är därför den fortfarande känns perfekt idag.
Sin & Punishment: Star Successor
Höghastighetstågskytte som fortfarande kräver ren skicklighet och fokus
-
Snabbt rälsskytt.
-
Kombinerar exakt fotografering med konstant rörelse, vilket skapar ett intensivt och skicklighetsbaserat spel.
Medan många Wii-titlar visar sin ålder genom klumpiga kontroller eller långsamt tempo, Sin & Punishment: Star Successor rör sig fortfarande med skarp precision från början till slut. Allt om det är byggt kring hastighet, reaktionstid och kontroll, och det fokuset är precis därför det fortfarande känns roligt. Som en rälsskjutare rör sig karaktären automatiskt framåt, medan spelaren hanterar siktning, skjutning och undvikande på samma gång. Den kombinationen skapar konstant tryck. Det finns ingen stilleståndstid. Fiender fyller skärmen, attacker kommer från flera håll och överlevnad beror på att läsmönster snabbt.
Återkommer till det nu, Stjärna efterträdare känns precis lika skarp som den gjorde vid release. Den förlitar sig inte på story eller extra system för att förbli intressant. Det är roligt eftersom spelet är snabbt, rent och krävande på bästa sätt. Den typen av design åldras inte, och just därför känns den perfekt än idag.
7 svåraste Nintendo Wii-spel, Rankat
Från Sonic And The Secret Rings till Monster Hunter Tri, vi har rankat några av de svåraste spelen någonsin för Nintendo Wii.